Spegling av Sverigedemokraternas hemsida: Riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik

Detta är en spegling av sidan på adressen:
http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/riktlinjer-for-en-sverigedemokratisk-kommunpolitik/
(med anledning av de odemokratiska attackerna mot SD:s hemsida)

Riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik

Antogs av partistyrelsen den 7 december 2007 efter Kommunkonferensens programbehandling i Getinge den 20-21 oktober 2007.

Programmet reviderades av partistyrelsen den 13 december 2008 efter Kommunkonferensen i Gävle den 25 oktober 2008.

Inledning

Sverigedemokraterna är ett parti med ambitionen att påverka beslutsfattandet på alla nivåer i samhället. Sedan valet 2006 finns partiet representerat i hälften av landets kommunfullmäktigeförsamlingar och är i ett antal kommuner tungan på vågen mellan de traditionella, politiska blocken. Vi tar vår viktiga, nyvunna roll i svensk politik på största allvar och har för avsikt att på bästa sätt förvalta det förtroende som väljarna gett oss.

Detta program drar upp de generella riktlinjerna för en sverigedemokratisk kommunpolitik. Det är utifrån dessa riktlinjer som partiets kommunpolitiker runt om i landet lägger fram sina tankar och förslag kring hur deras respektive kommuner ska styras och förvaltas. Det är dock viktigt att vara medveten om att varje kommun har en unik situation med sina egna förutsättningar. Det finns därför inget utrymme för att i en centralt antagen programförklaring som denna gå särskilt djupt in i de olika frågor som behandlas. Detta program anger i första hand målen. Hur färden ska gå är upp till våra politiker i kommunerna att själva bestämma utifrån de lokala förutsättningar som råder. Viktigt att poängtera är också att en prioritering utifrån de lokala förutsättningarna måste göras eftersom samtliga målsättningar rimligtvis inte kan uppnås samtidigt. Sverigedemokraterna skall till skillnad från de etablerade partierna inte ägna sig åt överbudspolitik och ekonomiskt lättsinne. När prioriteringar måste göras är det partiets uppfattning att behoven inom skola, omsorg och brottsbekämpning skall ges företräde.

Sverigedemokraterna är ett demokratiskt, Sverigevänligt parti. Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken. Syftet är att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer. Partiet låter sig av den anledningen inte enkelt placeras in på den klassiska vänster-högerskalan och tillhör därför inte heller något av de traditionella blocken. I kommunpolitiken samarbetar vi med det eller de partier som ger oss bäst förutsättningar att genomföra vår politik.

Demokrati

Ur Sverigedemokraternas principprogram:

Sverigedemokraterna förespråkar en klassisk demokratimodell, med inslag av brukar- och direktdemokrati, där ett minimum av värderingar läggs in i demokratibegreppet och där samtliga medborgare har samma rättigheter och skyldigheter. All makt ska utgå från folket. Demokratins kärna är medborgarnas möjligheter att tillsammans påverka sin situation. Utan demokratiska fri- och rättigheter, som gäller för alla, finns ingen demokrati. /…/ Sverigedemokraterna förordar en utökad användning av såväl beslutande som rådgivande folkomröstningar, även på lägre nivå än statlig.

Ur Sverigedemokraternas idéprogram för demokratisk utveckling:

Det är Sverigedemokraternas uppfattning att nationens intressen står över individers och gruppers särintressen. Detta står dock inte i motsats till att många beslut bör fattas på lägsta möjliga nivå, i första hand av dem som är direkt berörda. Kommunerna är därför viktiga politiska enheter och ska ha ett visst mått av självstyre. Av demokratiska skäl är det viktigt att kommunerna inte växer sig för stora, så att närheten till medborgarna går förlorad. Sverigedemokraterna motsätter sig därför ytterligare kommunsammanslagningar som bygger på förhoppningar om kortsiktiga, ekonomiska vinster. Istället bör utvecklingen gå åt motsatt håll, så att de mindre kommunerna blir fler och medborgarnas möjlighet till inflytande ökar.

Brukardemokrati innebär att de medborgare som är direkt berörda av verksamheten inom olika samhällsområden i vissa fall även ges möjlighet att direkt delta i beslutsprocessen. Det finns ofta en önskan hos brukarna att kunna utöva ett direkt inflytande på en verksamhet.

Brukarinflytande är bra ur flera perspektiv. Förutom att det kan vara lönsamt för samhället att låta brukarna ta ett större ansvar, och att detta dessutom kan öka samhällsansvaret hos medborgarna, ger det naturligtvis också ökad legitimitet åt den förda politiken.

Inte minst inom vården, skolan och omsorgen är brukardemokrati många gånger ett bra komplement för att vitalisera demokratin.

Vitaliserad demokrati – inflytande och tillgänglighet

Hur kan kommuninvånarna känna sig mer delaktiga i beslutsprocessen? Hur kan dialogen med och mellan medborgarna förbättras? Det finns ett fåtal kommuner i Sverige som kommit mycket långt i sitt arbete med att vitalisera den kommunala demokratin. Öppna nämndssammanträden, medborgarkontor, allmänhetens frågestund, politikercaféer, rådslag, folkomröstningar och medborgarförslag är några konkreta exempel. Konceptet e-demokrati öppnar för nya möjligheter till medborgarinflytande genom olika IT-lösningar för tillgänglighet och diskussion.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras.



2. Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar.


3. Kommunen skall vara öppen för medborgarförslag.

Politik på lika villkor

Efter många år i den politiska periferin har vi i Sverigedemokraterna blivit väl medvetna om att det råder demokratiska missförhållanden i det svenska samhället, även i den kommunala sfären. De stora politiska partierna gynnas på de mindres bekostnad, till exempel genom valkretsindelning som sätter proportionaliteten ur spel. Politisk kohandel och allianser i alla dess former används som medel för att kringgå valresultat, vilket fått till följd att flerpartisystemet i praktiken avskaffats. Antalet platser i styrelser, nämnder och beredningar ändras godtyckligt utifrån valresultat, vilket kan få till följd att folkvalda partier nekas insyn i den kommunala verksamheten. Jämfört med för några decennier sedan har det dessutom blivit vanligare med hel- och deltidspolitiker med tillhörande politiska tjänstemän i kommunerna, vilket ytterligare ökar klyftan mellan politiker och väljare. Partierna finansierar sin verksamhet genom vidlyftiga, kommunala partistöd som beräknas på ett sätt så att de redan stora partierna gynnas. Allt för stora partistöd motverkar traditionellt folkrörelsearbete.

Allt detta är sådant som minskar medborgarnas förtroende för politiken och som i flera avseenden går ut över demokratins principer.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen bör delas in i så få valkretsar som är möjligt enligt vad kommunallagen föreskriver vid val till kommunfullmäktige.


2. Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige skall ha rätt till insynsplatser i styrelser, nämnder och beredningar.



3. Antalet hel- och deltidsarvoderade politiker och politiska tjänstemän skall inte vara fler än vad som är ekonomiskt försvarbart.


4. Partistöd skall generellt hållas på en låg nivå och fördelas på ett sätt som inte missgynnar något parti i kommunfullmäktige.


5. De partier som är representerade i kommunfullmäktige skall inte ha särskilda privilegier gällande till exempel regler för affischering, information på skolor eller offentliga debatter.


6. Kommunen skall ha handlingsplaner mot politisk extremism som tar sig uttryck i kriminella handlingar och för hanteringen av hot mot förtroendevalda.


7. Kommunen skall utforma regler för politikerlöner, mötesarvoden, intern representation och utbildning utifrån varsamhet och respekt för skattebetalarnas pengar.

Välfärd på lika villkor

På samma sätt som staten har ett ansvar för att alla svenska medborgare har rätt till likvärdig välfärd är det kommunens ansvar att det inte råder några skillnader i service beroende på var i kommunen man bor. Därför skall system med kommunala stadsdelsnämnder avvecklas och ersättas med centrala facknämnder. Detta kommer också att tydliggöra ansvarsfördelning, samla kommunens kompetens inom respektive område och dessutom minska kostnaderna för överflödig byråkrati. Kommunen skall heller inte fördela medel till kommundelar eller verksamheter på basis av den etniska sammansättningen.

Med en åldrande befolkning upplever många, i första hand mindre, kommuner problem med att klara sina välfärdsåtaganden i framtiden. Istället för ytterligare kommunsammanslagningar, som går ut över närhet och tillgänglighet och som oftast medför att besluten flyttas längre ifrån medborgarna, ser Sverigedemokraterna ett ökat samarbete mellan kommuner som en fördelaktig lösning för att klara välfärden. Också här finns möjligheter att göra besparingar inom administration och annan byråkrati.

Sverigedemokraternas förslag

1. Befintliga stadsdelsorganisationer skall avvecklas och ersättas med kommungemensamma facknämnder.


2. Ytterligare sammanslagningar av kommuner bör motverkas, delningar uppmuntras. Sådana beslut skall alltid föregås av kommunala folkomröstningar.


3. Kommunen skall inte fördela medel till kommundelar eller verksamheter på basis av den etniska sammansättningen.

Ekonomi

Ur Sverigedemokraternas principprogram:

I enlighet med förvaltarskapstanken är det viktigt att handskas varsamt med de gemensamma, ekonomiska resurserna. Sverigedemokraterna betraktar äganderätten som en nödvändig förutsättning för en lyckosam samhällsutveckling. En ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktighet och ekologiskt tänkande, är självklar. Tillväxt får inte ske på bekostnad av folkhälsa, miljö eller nationellt självbestämmande.

Ur Sverigedemokraternas ekonomiska idéprogram:

Sverigedemokraternas målsättning med den ekonomiska politiken är att skapa bästa möjliga förutsättningar för återskapandet och upprätthållandet av det svenska folkhemmet. Vi förespråkar tillämpandet av ett marknadsanpassat blandekonomiskt system.

God ekonomisk hushållning och planering

Sverigedemokraternas målsättning med den ekonomiska politiken är att skapa bästa möjliga förutsättningar för återskapandet och upprätthållandet av det svenska folkhemmet. Kommunen skall hushålla väl med de ekonomiska resurserna, vilket innebär att det under varje konjunkturcykel krävs ett överskottsmål på i genomsnitt minst två procent för att långsiktigt klara välfärden, framtida pensionsåtaganden och ett värdesäkrande av kommunens tillgångar. Enbart det lagstadgade balanskravet är otillräckligt. För att uppnå detta måste politiken präglas av ansvarstänkande och långsiktig planering.

Grundläggande är att i läge av högkonjunktur förbereda för sämre tider. Innan stora reformer och investeringar kan genomföras måste hänsyn tas till att det ekonomiska läget väsentligt kan komma att förändras i framtiden.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall under varje konjunkturcykel ha ett överskottsmål på i genomsnitt minst två procent.


2. Kommunen ska främst prioritera kärnverksamheterna.


3. Pensionsskulderna får inte förskjutas på kommande budgetar eller generationer, utan måste i varje budget tas med och även anpassas efter den verkliga situationen.

En solidariskt finansierad välfärd

Kommunalskatten utgör den huvudsakliga inkomstkällan för kommunen. Sverigedemokraternas uppfattning är att skatten inte principiellt måste hållas vare sig hög eller låg utan skall anpassas efter de faktiska behov kommunen har för att kollektivt garantera medborgarna en god offentlig service.

Skattehöjningar får aldrig användas som medel för att kortsiktigt lösa strukturella problem.

Välfärden skall vara solidariskt finansierad. Det är samtidigt vår uppfattning att ekonomiska skillnader mellan olika samhällsgrupper inte helt går att sudda ut via skattepolitik. Utbildning och arbete måste löna sig. Dessa incitament är grundläggande för tillväxten och därmed för vår gemensamma välfärd.

Eftersom det oftast är kommunen som står för den allmänna servicen finns ett behov av att äga och driva verksamheter. Offentligt ägande är viktigt när det gäller infrastruktur och de mest grundläggande kommunala funktionerna. Att välfärden skall vara skattefinansierad innebär dock inte alltid att kommunen också måste vara utförare. Det kan finnas stora effektivitets- och kvalitetsvinster att göra genom att låta andra aktörer utföra vissa tjänster för kommunens räkning. Privata alternativ skall därför tillåtas konkurrera inom omsorg, skola, kollektivtrafik och andra lämpliga verksamhetsområden. Detta under förutsättning att kostnaden för samma kvalitet blir lägre eller att kvaliteten blir bättre för samma kostnad. Viktigast i sammanhanget är samhällsnyttan på lång sikt och detta skall därför också ligga till grund för varje beslut som rör kommunens verksamhet och ägande. Av samma anledning får inte heller kommunen genomföra engångseffekter med tillfälliga intäkter genom att sälja samhällsnyttiga företag eller verksamheter för att lösa långsiktiga, strukturella problem.

Sverigedemokraternas förslag

1. Skatteuttaget bör bygga på långsiktighet.


2. Välfärden skall huvudsakligen vara skattefinansierad.



3. Privata alternativ skall tillåtas konkurrera inom lämpliga verksamhetsområden.

Småföretagande för sysselsättning

Varje extra sysselsatt kommuninvånare innebär extra skatteintäkter samtidigt som utgifterna för ekonomiskt bistånd minskar. Tillgång på kompetent arbetskraft och ett gott företagsklimat är avgörande för sysselsättningen. Småföretagande är särskilt gynnsamt eftersom en kommun som är beroende av några få stora företag är sårbar. Det skall därför finnas ett särskilt småföretagarcenter, vars funktion skall vara att ge stöd och vägledning åt småföretagare.

Kommunen måste också aktivt verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende. Studenter kan erbjudas praktik inom den kommunala verksamheten där de genom att arbeta tillsammans med yrkesverksamma tjänstemän får den nödvändiga erfarenheten för att bli intressanta för näringslivet. På så vis ökar också utsikterna för att en större andel högutbildade söker sig till och stannar kvar i kommunen.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall ha ett småföretagarcenter, vars funktion skall vara att ge stöd och vägledning åt småföretagare.


2. Kommunen skall verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende.


3. Studenter skall kunna erbjudas praktik i den kommunala verksamheten.

Samhällsbyggnad

Småskalighet, närhet och medbestämmande

Stadsplaneringen och samhällsmiljöns utformning är av stor betydelse för såväl kommuninvånarnas trygghet, trivsel och hälsa som för den ekonomiska tillväxten och miljön. Sverigedemokraternas vill verka för levande, traditionella, familjevänliga, småskaliga och trygga samhällsmiljöer.

Ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv skall vara en självklar del av samhällsplaneringen. Miljöer som riskerar att skapa känslor av otrygghet eller underlättar för brottslig verksamhet skall motverkas och förändras. På samma sätt skall barn- och familjeperspektivet vara genomgående. Barnens leklust och behov av rörelse måste bejakas och hot från trafiken eller andra potentiellt farliga miljöer minimeras. Närhet till arbete, offentlig service, inköpsställen och fritidsaktiviteter bör eftersträvas liksom skapandet av andra naturliga mötesplatser.

Grönområden är av stor betydelse för människors trivsel och hälsa och bör därför finnas i stor omfattning över hela samhället eller staden. Grönytor och naturliknande miljöer skall vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden och inte bara existera som gröna öar i ett hav av betong. Vid stadsplaneringen och framtagandet av detaljplaner skall stor hänsyn tas till behoven hos de djur- och växtarter som lever inom kommunen.

Restriktivitet bör råda beträffande beviljandet av etableringstillstånd för nya köpcentrum i städernas utkanter. Sådana etableringar riskerar att slå ut de små livgivande företagen i stadskärnan, vilket i förlängningen kan leda till en förslumning av stadens centrum, minskad sysselsättning och minskad turism.

Redan idag ger lagen medborgarna rätt till ett visst inflytande över stadsplaneringen. Det är ett viktigt inslag i demokratin som kan fördjupas ytterligare. De invånare som berörs av beslut inom detta område skall ha stora möjligheter att påverka beslutsprocessen. Detta kan till exempel ske genom politikerträffar, remissförfarande och IT-rådslag.

Sverigedemokraternas förslag

1. Ett trygghets- och tillgänglighetsperspektiv skall genomsyra all samhällsbyggnad.


2. Varierade boendeformer, småskalighet, naturliga mötesplatser, närhet till central samhällsservice, rekreationsområden och fritidsaktiviteter skall eftersträvas vid planeringen av nya bostadsområden.


3. Grönytor och naturliknande miljöer skall vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden och stor hänsyn skall tas till det lokala ekosystemet.


4. Restriktivitet bör råda beträffande beviljandet av etableringstillstånd för nya köpcentrum i städernas utkanter.

Trivsel och välbefinnande

Klotter och nedskräpning är problem som blivit allt vanligare i våra städer och som inverkar negativt på invånarnas trivsel och trygghetskänsla. Kombinerat med fler papperskorgar, och upplysta gator och gränder, bör serviceinriktade stadsvicevärdar anställas som rapporterar om och åtgärdar nedskräpning, skadegörelse och klotter. Dessa kan dessutom hjälpa invånarna och tillfälliga besökare med vägbeskrivningar och enklare frågor. I kommuner med särskilt stora klotterproblem bör särskilda klotterpatruller inrättas med uppgiften att avlägsna allt klotter inom ett dygn. Legala klotterplank bör inte tillåtas av kommunen då det visat sig att dessa snarare ökar än minskar det illegala klottret.

Ett annat tilltagande problem i våra större städer är offentligt tiggeri som organiseras av utländska ligor som ofta också är inblandade i människohandel och andra kriminella aktiviteter. Denna verksamhet skall motarbetas.

Trafikbuller och dålig luft påverkar såväl hälsa som trivsel negativt. Körbara delar av tätorten bör därför begränsas genom förbud mot tung trafik och införande av bilfria zoner. Viktigt är också att stadstrafik på lämpliga ställen begränsas nattetid för att minska buller.

En annan viktig faktor i arbetet för ökad trivsel är den offentliga konsten, som skall ha en folklig förankring och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet.

En viktig åtgärd som till en relativt låg kostnad kan skapa trygghet och rädda liv är att i kommunala miljöer, där det ofta är mycket folk i rörelse, placera ut så kallade hjärtstartare, som förbipasserande enkelt kan använda för att återuppliva personer som drabbas av plötsligt hjärtstillestånd.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen ska alltid kräva ersättning för klottersanering.


2. Kommunen bör utse stadsvicevärdar, som rapporterar om och åtgärdar nedskräpning, skadegörelse och klotter.


3. Klotter skall inte finnas i stadsbilden.


4. Kommunen skall i sin ordningsstadga ha ett förbud mot offentligt tiggeri.


5. Åtgärder skall vidtas för att begränsa trafikbuller och utsläpp.



6. Den offentliga konsten skall ha en folklig förankring och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet.


7. I syfte att skapa trygghet och rädda liv bör kommunen placera ut såkallade hjärtstartare i kommunala miljöer, där det ofta är mycket folk i rörelse.

Trygghet och tradition i boendet

En blandning av olika boendeformer bör eftersträvas vid nybyggnation för att förbättra förutsättningarna att öka kontaktytorna mellan olika inkomstgrupper och underlätta assimilering av den invandrade befolkningen. I samma syfte bör en del av allmännyttans hyresbestånd kunna omvandlas till bostadsrätter om de boende så önskar.

Kommunala bostadsbolag skall ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyresbostäder till rimliga priser för resurssvaga och utsatta grupper, men skall även vid behov kunna agera för att uppnå en större variation av boendeformer i ett visst område. De kommunala bostadsbolagens hyresgäster skall också beredas största möjliga inflytande och ansvar över sin boendemiljö.

Sverige har en rik byggnadstradition som förtjänar att bevaras. Historiskt förankrade byggnadsmiljöer skapar hemkänsla och trygghet för många invånare och har en positiv inverkan på turistnäringen. Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer skall vara generöst tilltaget. Företag som använder sig av traditionella och miljövänliga byggnadsstilar, tekniker och material skall premieras vid upphandling. Privatpersoner som köper tomträtter av kommunen skall kunna få rabatt på köpesumman om de förbinder sig att bygga sitt hus i traditionell och miljöanpassad stil. Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition skall inte få uppföras.

Sverigedemokraternas förslag

1. Delar av det kommunala hyresbeståndet skall kunna omvandlas till bostadsrätter om de boende så önskar.



2. Kommunala bostadsbolag skall ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyresbostäder av god kvalitet till rimliga hyror.


3. Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer skall vara generöst tilltaget.


4. Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition skall inte få uppföras.

Trafik och kommunikationer för tillväxt

Kommunens väg- och gatunät måste underhållas och vara i ett sådant skick att inte näringsliv eller invånare missgynnas. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan tätort, förort och landsbygd. Kommunens vägar måste därför hålla god kvalitet över hela kommunen och under hela åretFör att skapa ett bra flöde i biltrafiken och därmed minska trafikens miljöpåverkan kan cirkulationsplatser ersätta trafikljusbevakade korsningar i både tätort och ytterområden.

Kollektivtrafiken kommer sannolikt att bli en än mer utnyttjad resurs i framtiden. Den skall utgöra en allmän samhällsservice gentemot kommunens invånare och binda samman alla orter i kommunen. Kollektivtrafiken utgör dels ett alternativ för dem som inte har egen bil, dels ett positivt komplement till bilen. Täta avgångar och rimliga priser bör erbjudas. Detta sammantaget betyder minskad miljöpåverkan. Som ytterligare ett steg i den riktningen bör också kommunen ta initiativ till att underlätta samåkning för arbetspendlare. Kommunen skall av miljö- och säkerhetsskäl verka för ett väl utbyggt cykelvägnät.

En förutsättning för att framgångsrikt driva företag är att kommunikationerna fungerar. I det moderna samhället går allting väldigt fort. Kommunen skall därför, där marknaden inte själv är villig att satsa, bidra till att stärka den lokala IT-infrastrukturen. Vidare betyder också de ökade kraven på tillgänglighet att kommunen måste hålla kommunala datakommunikationsnät i ett så gott skick som möjligt.

Sverigedemokraternas förslag

1. Cirkulationsplatser kan ersätta trafikljusbevakade korsningar.


2. Kollektivtrafiken bör erbjuda täta avgångar till rimliga priser.


3. Kommunen bör underlätta samåkning för arbetspendlare.


4. IT-infrastrukturen skall vara god i kommunens alla delar.

Brottsbekämpning

Ur Sverigedemokraternas principprogram:

Bortsett från bevarandet av nationens fortbestånd är det statens viktigaste uppgift att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet. Trygghet är en förutsättning för frihet. I otrygghetens spår följer våld och instabilitet. Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen måste sättas framför brottslingars intressen. Varje individ bär ett ansvar för sina egna handlingar.

Ur Sverigedemokraternas principprogram:

Bortsett från bevarandet av nationens fortbestånd är det statens viktigaste uppgift att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet. Trygghet är en förutsättning för frihet. I otrygghetens spår följer våld och instabilitet. Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen måste sättas framför brottslingars intressen. Varje individ bär ett ansvar för sina egna handlingar.

Förebygga brott

Brottsbekämpning är inte i första hand en kommunal angelägenhet. Många av de åtgärder som krävs måste vidtas på riksnivå i form av en ansvarsfull invandringspolitik, skärpta lagar samt fler poliser med ökade befogenheter. I avvaktan på en regering som inser detta vill vi dock göra allt vi kan för att tvinga tillbaka brottsligheten kommunalt.

Brottsförebyggande arbete kan delas upp i två områden. Social brottsprevention innebär åtgärder som, ofta långsiktigt, påverkar en persons benägenhet att begå brott. Exempel på sådan verksamhet kan vara antiskolkprogram i skolan. Situationsanpassad brottsprevention innefattar mer åtgärder som syftar till att minska antalet situationer som kan resultera i brottslighet genom att göra brotten svårare att utföra, öka risken för upptäckt eller att minska vinsten av brottet. Exempel på sådan verksamhet kan vara att införa kameraövervakning eller patrullerande ordningsvakter på brottsutsatta platser. Sverigedemokraternas uppfattning är att båda angreppssätten är helt nödvändiga, men att den situationsanpassade brottspreventionen i dagsläget är mest eftersatt och därför kräver mest resurser i form av nysatsningar.

I första hand skall kommunen inrikta sig på brottsförebyggande arbete genom samverkan med polisen, lokala näringslivet, ideella föreningar och skolan. Arbetet mot droger och missbruk måste stärkas. Särskilt otrygga områden kan bevakas genom nattvandrare, väktare och övervakningskameror.

All personal som arbetar med barn och ungdomar inom samtliga kommuner skall kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp mot barn. För att erhålla ekonomiskt stöd skall även arrangörer av frivilligverksamhet för barn och unga vara skyldiga att försäkra sig om att ingen vuxen inom verksamheten begått brott riktade mot barn.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall ställa krav på att staten tar sitt fulla ansvar för att polisen är tillräckligt bemannad och arbetar på ett sätt som är anpassat efter lokala behov.



2. Kommunen skall ha ett brottsförebyggande råd, där representanter från kommun, polis, näringsliv och föreningar samverkar för att förebygga brott.


3. Kommunen skall genom olika projekt, i första hand riktade till föräldrar, barn och ungdomar, satsa på arbetet mot droger, missbruk och ungdomsbrottslighet.


4. Särskilt otrygga och brottsutsatta områden skall bevakas genom extrainsatser i form av kameraövervakning, bilburna bevakningspatruller eller patrullerande ordningsvakter.


5. All personal som arbetar med barn och ungdomar inom kommunen skall kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp på barn.


6. Kommunen bör uppmuntra till bildandet, och aktivt stödja olika former, av nattvandringsgrupper.

Stöd till brottsoffer

När någon utsätts för brott har samhället ett ansvar att ge stöd och hjälp. Tyvärr tenderar samhället idag att sätta de kriminellas intressen före brottsoffrens. Kommunen skall ge största möjliga stöd till brottsofferjourer och andra brottsofferstödjande verksamheter.

Sverigedemokraterna ser äldre brottsoffer som en särskilt prioriterad grupp. En äldre människa kan få sitt liv förstört av att bli utsatt även för mindre grova brott. Kommunen ska ta på sig ett direkt ansvar för att denna grupp får allt adekvat stöd.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen ska stödja lokala brottsofferjourer. Kommunen ska följa upp gruppernas verksamhet noggrant.


2. En uppsökande verksamhet ska inrättas av kommunen, med äldre brottsoffer som målgrupp.

Invandring, assimilering och återvandring

Ur Sverigedemokraternas principprogram:

Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Av det följer att den nationalistiska principen – principen om en stat, en nation – är grundläggande för Sverigedemokraternas politik. /…/ Principen omöjliggör inte invandring. Däremot måste invandringen hållas på en sådan nivå att den inte i grunden förändrar befolkningssammansättningen på så vis att etniska enklaver uppstår. När så ändå har skett finns det två möjliga lösningar: a) återvandring och b) assimilering – det vill säga att de, som invandrat, tar till sig majoritetskulturen och på sikt uppgår i nationen.

Ur Sverigedemokraterna invandringspolitiska handlingsprogram:

Sverige har tagit emot alltför många invandrare på för kort tid, och endast en bråkdel av dessa har haft något egentligt skyddsbehov. Massinvandringen, tillsammans med den höga nativiteten hos vissa invandrargrupper och frånvaron av en assimileringspolitik, innebär att svenskarna inom några decennier riskerar att bli en minoritet i det egna landet. Denna utveckling kommer att påverka alla aspekter av samhällslivet och förvandla vårt land till oigenkännlighet.

Massinvandringen har också medfört enorma kostnader. Följden har blivit minskat utrymme för välbehövliga välfärdssatsningar och försämrade möjligheter att förbättra stödet till de verkligt nödställda människorna i världen. Denna oansvariga politik har skapat svåra sociala, etniska, religiösa och kulturella motsättningar, tillika segregation, rotlöshet och kriminalitet. Den mångkulturella samhällsordningen är i dag ett allvarligt hot mot den inre sammanhållning och stabilitet som utgör grunden för hela den solidariska svenska välfärdsmodellen.

En ansvarsfull invandringspolitik

Sveriges kommuner har tvingats ta ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings- och integrationspolitik. På senare år har trycket ökat ytterligare i takt med att invandrarna blir fler. Sverigedemokraterna menar att kommunerna gemensamt måste sätta ned foten för att få till stånd en förändring. Tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik implementerats på riksnivå skall partiets kommunpolitiker motsätta sig kommunala avtal om invandrarmottagning. I många kommuner har Sverigedemokraterna också föreslagit att frågan om invandrarmottagning skall avgöras genom kommunala folkomröstningar.

Rapporter gör gällande att det statliga bidraget till kommunernas invandrarmottagning inte är tillräckligt. Invandringen innebär dock inte bara ekonomiska bekymmer för kommunerna. Segregation, kulturkrockar och ökad brottslighet är andra följder. För att öka transparensen i den förda politiken menar Sverigedemokraterna att varje kommun årligen bör upprätta mångkulturellt bokslut, där invandrings- och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi, verksamhet och trygghet belyses.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på nationell nivå, motsätta sig avtal om invandrarmottagning. Frågan kan avgöras genom kommunal folkomröstning.



2. Kommunen skall årligen upprätta mångkulturellt bokslut.


3. Kommunen skall erbjuda nyanlända invandrare introduktionsersättning istället för socialbidrag. Detta eftersom introduktionsersättning ger kommunerna bättre förutsättningar att ställa krav på motprestationer och att införa sanktioner mot de som inte lever upp till sina åtagande. Introduktionsersättningen skall ligga på en nivå som inte är högre än socialbidragsnormen.

Högre krav – assimilering istället för integration

Talesättet att ta seden dit man kommer gäller inte längre. Nu talas istället om integration, vilket innebär att alla grupper, såväl svenskar som invandrare, skall integreras i det mångkulturella Sverige. Som alternativ förespråkar sverigedemokraterna assimilering, som går ut på att det är invandrarna som skall anpassa sig till det svenska samhället.

I kommunerna har den mångkulturella integrationspolitiken slagit igenom på olika sätt. Mångfaldsplaner fungerar som styrdokument för dold etnisk kvotering, där svenskar i praktiken diskrimineras till förmån för invandrare. Sverigedemokraterna vill avskaffa dessa mångfaldsplaner, men så länge lagen kräver att kommunen har en sådan är det viktigt att den utformas så att alla former av diskriminering – även omvänd sådan – motverkas. Många kommuner har slutat med skolavslutningar i kyrkan eftersom det anses diskriminera vissa invandrargrupper. Det finns också exempel på kommuner som infört muslimska lovdagar och anpassat skolmaten efter muslimska traditioner. Årligen utdelas miljoner i kommunala bidrag till invandrarföreningar vars syfte är att upprätthålla och förstärka hemlandets kultur och identitet i Sverige.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunens integrationsarbete skall ersättas av assimileringsfrämjande verksamhet.


2. Stopp för etnisk kvotering och så kallad positiv särbehandling.



3. Stopp för mångkulturella lovdagar i skolan.


4. Avveckla stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis syftar till att bevara eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet.


5. Kommunen skall kräva språktest samt prov i svenskt samhällsliv, med godkänt resultat, för de invandrare som önskar delta i ceremonier för nyblivna svenska medborgare.


6. Kommunen skall som en naturlig del i arbetet mot rasism även belysa och motverka svenskfientliga attityder.


7. Kommunal information och service bör endast ges på svenska. Restriktiva regler skall gälla för anlitande av tolkar.


8. Kommunens mångfaldsplan skall utformas så att alla former av diskriminering – även omvänd sådan – motverkas.

Stimulera återvandring

Kombinerat med högre krav på att invandrarna skall anpassa sig till det svenska samhället vill Sverigedemokraterna stimulera till ökad, frivillig återvandring. Det är vår övertygelse att många invandrare vill återvända till sina hemländer och det är därför viktigt att politiken skapar förutsättningar för ordentlig handläggning och uppföljning. Vid sidan av det statliga återvandringsstödet kan kommunerna erbjuda ett kommunalt återvandringsbidrag. Varje kommun bör dessutom ha en återvandringshandläggare vars uppgifter är att bistå i återvändandeprocessen och följa upp de återvändandes situation under den första tiden i hemlandet samt motverka fusk med återvandringsbidrag. För mindre kommuner kan det vara lämpligt att ha återvandringshandläggaren gemensam med andra kommuner i närområdet.

Som en viktig del i en sund och långsiktig flyktingpolitik skall skyddsbehövande under sin tid i Sverige ges utbildning och kunskaper som kan tillämpas i hemlandet efter återvändandet. Det kan till exempel röra sig om utbildning i företagande anpassat efter förutsättningarna i hemlandet. Detta får gärna ske i projektform.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall erbjuda ett kommunalt återvandringsbidrag.


2. Kommunen skall ha en återvandringshandläggare.


3. Kommunen bör erbjuda invandrare, som förbundit sig att återvandra, utbildning och kunskaper anpassade efter förutsättningar och behov i hemlandet.

Barnomsorg

Ur Sverigedemokraternas familjepolitiska idéprogram:

Sverigedemokraterna vill främja en utveckling som ger familjerna en större självständighet och ökad valfrihet. Ett skyhögt skattetryck i kombination med kraftiga subventioner av vissa barnomsorgsformer har gjort att många familjer tvingats välja barnomsorg efter ekonomiska kriterier istället för beakta vad som är bäst för just deras barn. /…/ Centralt inom alla former av barnomsorg är att barngrupperna skall vara så små som möjligt, att föräldrarna skall erbjudas ett betydande inflytande över verksamheten, att barnens fantasi och leklust tillvaratas på bästa sätt och att stress- och bullernivåer reduceras till ett minimum.

Mångfald, valfrihet och kvalitet

Valfriheten och mångfalden inom förskola och barnomsorg är en rättvisefråga. Sverigedemokraterna vill stimulera föräldrar till att spendera mer tid med sina barn och ser därför vårdnadsbidraget som ett bra alternativ inom barnomsorgen. Vi ser också positivt på mer långtgående lösningar som till exempel Nackamodellen, där föräldrarna kontrakteras av kommunen som dagbarnvårdare åt sina egna barn.

Sverigedemokraterna anser att mångfald inom barnomsorgen är viktig. Vi ser positivt på alternativ som till exempel I ur och skurpedagogiken, vilken bygger på att barnen får hjälp i sin egen utveckling ute i naturen där de övar sina sinnen och sin grovmotorik och samtidigt delar sina upplevelser med varandra. Allt detta skapar en gemenskap och bidrar till att barnen får en inbyggd känsla för sin hembygd och dess natur. Sverigedemokraterna ser positivt på att det i kommunen erbjuds och främjas alternativa pedagogiska former och temaförskolor. Temaförskolor, till exempel natur- eller kulturförskola, är ett annat sätt att öka valmöjligheter och valfriheten.

Inte alla föräldrar arbetar dagtid och därför är det viktigt att även exempelvis nattdaghem finns tillgängliga för dem som behöver det.

Det finns en tydlig koppling mellan personaltäthet och kvalitet inom barnomsorgen. Barngrupperna i förskolan får därför inte vara så stora att det innebär allvarliga kvalitetsförluster.

Flickor och pojkar är födda olika och detta förhållande skall bejakas. Sverigedemokraterna anser därför att kommunerna inte skall bedriva barnomsorg, utifrån ett genusperspektiv, där olikheterna inte tillåts.

Många kommuner tillämpar så kallad modersmålsträning i förskolan för barn med annat modersmål än svenska. Vi menar att denna verksamhet försvårar invandrarbarnens anpassning till det svenska samhället och att den tar alltför stora ekonomiska och personella resurser i anspråk. Vetenskapliga rön från bland annat Danmark har dessutom visat att modersmålsträningen är så gott som verkningslös. Sverigedemokraterna vill därför avveckla modersmålsträningen i förskolan.

Sverigedemokraternas förslag

1. Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen skall främjas.


2. Kommunen bör införa vårdnadsbidrag.


3. Alternativa driftsformer inom barnomsorgen skall uppmuntras.


4. Barnomsorg skall erbjudas alla tider på dygnet.


5. Barngrupperna bör generellt bli mindre.


6. Arbetssökande och föräldralediga föräldrar skall endast erbjudas barnomsorg enligt lagstadgade 15 timmar per vecka.


7. Avveckla genuspedagogiken inom barnomsorgen.


8. Avveckla modersmålsträningen i förskolan.

Skola och utbildning

Ur Sverigedemokraternas idéprogram för skola och utbildning:

Skolans roll handlar inte bara om kunskapsförmedling, utan även till stor del om att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället.

Lärande i skolan

Skolan skall lära ut den verkliga innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter, samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande skall uppmuntras – inte bestraffas. Eleverna skall lära sig att samarbeta, visa hänsyn samt kamratanda och ärlighet. Det är dessutom av största vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Det är oerhört viktigt att varje kommun tar krafttag för att skapa ordning och reda i skolan, samtidigt som man verkar för nolltolerans vad gäller droganvändning. Kommunen skall vidare erbjuda regelbunden handledning och utbildning i dessa frågor till skolans personal. Som ett led i att öka tryggheten i skolan måste vuxennärvaron öka, t ex genom samverkan med sjuksköterskor, kuratorer och liknande.

Utan tillgång till historien kan man inte förstå sin samtid. Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas. Den kommunala skolan bör därför erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål antingen inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsämne. I en tid då förändringarna i samhället sker allt snabbare och globaliseringen blir allt mer påtaglig blir också ämnet historia viktigare än någonsin. Svenska barn måste få tillgång till sin egen svenska historia i väsentligt större omfattning än idag. Sverigedemokraterna avvisar samtidigt alla försök att låta dagsaktuella politiska ställningstaganden styra den historiska undervisningen.

Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt. En samlad insats måste göras för att förbättra, och öka intresset för, ämnena matematik och naturvetenskap i skolan.

Sverigedemokraterna avvisar med bestämdhet förslag om att ta bort läxor som ett naturligt och avgörande inslag i lärandet. Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet skall erbjudas sådant stöd av skolan.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade hemspråksundervisningen avskaffas.


2. Samtalsspråket under lektionstid bör alltid, med undantag för språklektioner, vara på svenska. Samer och tornedalsfinnar undantaget.


3. Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet skall erbjudas sådant stöd av skolan.


4. Den kommunala skolan bör erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål.

Trygg i skolan

Vid sidan av lärandet har vi sverigedemokrater som högsta prioritet att skapa trygga skolor. Att skapa ordning och reda i skolan är inte i första hand en ekonomisk fråga. Det handlar om politisk vilja. Skolans värld är ofrånkomligen en spegling av samhället i övrigt. Till exempel kan man tydligt se hur den mångkulturella otryggheten i många kommuner också nått innanför skolans område. Våld, mobbning, sexuella trakasserier samt etniska och religiösa motsättningar har fått en oacceptabelt stor utbredning. På senare år har vi alla sett exempel på skolor som på grund av omfattande problem tvingats stänga, och till och med införa regler om att bara svenska ska tillåtas som samtalsspråk.

Det är oerhört viktigt att varje kommun tar krafttag för att skapa ordning och reda i skolan.


Inte minst för att ytterligare förstärka trygghetssträvandena ser vi ett stort värde i bevarandet av de bygdeskolor som fortfarande finns kvar. Sverigedemokraterna vill därför öka resurserna till skolorna i Sverige; skolan måste få kosta pengar. Vi måste sluta tänka kortsiktigt, och i stället se skolan och våra barn och ungdomar som en framtida investering. För att få ett fungerande samhälle i stort krävs att skolan lyckas med sin uppgift. Av den orsaken är det viktigt att låta grundskolan bygga på småskalighet. Sverigedemokraterna vill därför motverka trenden där mindre skolor läggs ned till förmån för större, samtidigt som vi vill bevara, och om möjligt utöka, antalet befintliga bygdeskolor.

Den psykosociala elevvården i skolorna och skolhälsovården förebygger behovet av barnskyddsåtgärder men är samtidigt ofta först med att upptäcka att insatser är nödvändiga. Därför är det av stor vikt att dessa institutioner tilldelas tillräckliga resurser för att klara sitt åtagande. Besparingar inom detta område medför kraftigt ökade risker för att utsatta barns situation inte upptäcks och att dessa därmed tvingas leva kvar i en skadlig familjemiljö.

Sverigedemokraternas förslag

1. Skolan skall erbjuda skriftliga ordningsomdömen från första klass.


2. Kommunen skall ha en jourskola för stökiga elever.


3. Vuxennärvaron i skolan skall ökas, till exempel genom klassmorfarsystemet.


4. Den enskilda skolan skall anordna traditionella, kyrkliga skolavslutningar för de elever och föräldrar som så önskar.


5. Heltäckande slöja skall inte tillåtas i skolan.



6. Bygdeskolorna skall bevaras i så stor utsträckning som möjligt.

Valfrihet, ansvar och medbestämmande

Samtidigt som Sverigedemokraterna förespråkar ett återförstatligande av skolan, framförallt för att garantera en jämbördig skolgång för våra elever, betonar partiet den pedagogiska valfriheten, och menar att elever och föräldrar skall ges stora möjligheter att välja skola och skolform.

Sverigedemokraterna menar att friskolorna skall fungera som ett komplement till den kommunala skolan, inte minst för att öka utbudet och valfriheten, men också för att sätta press på den kommunala skolan i syfte att öka kvaliteten i densamma. Det är dock viktigt att andelen friskolor inte blir för stor, så att kvaliteten i den kommunala skolan inte blir lidande. Det av största vikt att friskolorna följer gällande målstyrning, inte minst vad gäller svenska normer och värderingar. Sverigedemokraterna vänder sig emot de friskolor som verkar segregerande, då sådana försvårar assimilation.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall erbjuda elever och föräldrar stora möjligheter att välja skola och skolform.


2. Kommunen skall ta ställning till friskolors etablering i varje enskilt fall och utifrån behov och nytta.


3. Kommunen skall utöva påtryckningar på staten så att kommunerna får lättare att säga nej till enskilda friskolor.



4. Kommunen skall utöva påtryckningar på staten så att inga friskolor, som verkar segregerande, tillåts.

Ett hållbart samhälle

För att öka förståelsen för, och förmedla vikten av, ett hållbart och ekologiskt samhälle samt betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald skall elevernas miljömedvetande stimuleras. Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående skall ha högt näringsvärde, vara svensk närproducerad, ekologiskt framställd, och helt gratis för eleverna. Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t ex ritualslaktat kött, skall inte förekomma i kommunens skolor.

Vidare skall vikten av god hälsa och ökad rörlighet betonas. För att säkerställa att barnen i skolan får tillräckligt med motion bör fler idrottstimmar införas. Idrottsundervisningen bör dock vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än enbart tävling och prestation. I själva idrottsundervisningen bör skolan ha möjlighet att skilja flickor och pojkar åt, detta som ett led i att försöka minska den sneda betygsfördelningen mellan pojkar och flickor.

Sverigedemokraternas förslag

1. Svensk och ekologiskt framställd mat skall prioriteras.


2. Skolmaten skall vara avgiftsfri för eleverna.


3. Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t ex ritualslaktat kött, skall inte förekomma i kommunens skolor.



4. Vikten av god hälsa och ökad rörlighet skall betonas.


5. Försäljning av sötsaker på skolans område skall inte förekomma.

En modern gymnasieskola

Syftet med gymnasieskolan skall inte enbart vara att förbereda den enskilda eleven för högre studier, vilket är fallet idag, utan dessutom förbereda eleven för att ta sig in på arbetsmarknaden och in i vuxenlivet. För att lösa den uppgiften måste det skapas en gymnasieskola som är mer anpassad till individen. Att som idag tvinga samtliga elever att läsa kurser som ger högskolebehörighet är fel, inte minst då många inte alls har som mål att välja, eller förutsättningar att klara av, högre studier. Denna situation torde vara en viktig anledning till att så många lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg.

Gymnasieskolan bör erbjuda fler möjligheter än idag; förutom examen som ger högskolebehörighet, bör gymnasieskolan dels erbjuda möjlighet för eleven att erhålla en yrkesexamen med möjlighet till jobb direkt efter skolan, dels en lärlingsexamen för dem som strävar efter att lära sig ett hantverk. En tidsenlig variant av lärlingsutbildningen skall utformas i samarbete med arbetsmarknadens parter. Som ett led i detta skall kommunen utnyttja möjligheten att delvis anpassa kursutbudet efter den lokala situationen på arbetsmarknaden. Samarbetet med näringslivet ska stärkas, i synnerhet för utbildningar med praktisk yrkesinriktning.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kursutbudet skall delvis anpassas till situationen på den lokala arbetsmarknaden.


2. Gymnasieskolans samarbete med näringslivet skall stärkas.

Individ- och familjeomsorg

Kompetens och beredskap

För sverigedemokraterna är familjen samhällets grundläggande byggsten. En harmonisk familj ger de bästa förutsättningarna för att barnen ska bli väl fungerande samhällsmedborgare i vuxen ålder. Den naturliga familjen består av mor, far och barn och vi tror på att denna konstellation har de bästa förutsättningarna för att ge familjemedlemmarna ett balanserat och rikt liv.

För att hjälpa familjer i krissituationer och minska risken för splittring av dessa skall en väl utbyggd familjerådgivning, utan långa väntetider, finnas.

Olika omständigheter kan göra att man lever som ensamstående förälder med sina barn. Delade familjer ställer större krav på föräldern och kan också innebära större behov av samhällsstöd av olika slag. Många vuxna, särskilt i storstäderna, lever i singelhushåll. Risken för att ensamma personer hamnar i svårigheter är större än för dem som bor tillsammans i familj. Sverigedemokraterna respekterar vars och ens livsval och vi är beredda att se till att den som behöver kommunens råd och bistånd också ska få det.

Kommunens socialförvaltning ska ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. Allt arbete inom socialtjänsten ska genomsyras av respekt och empati i relation till klienten. Den som behöver akut hjälp ska ha rätt att träffa en socialarbetare senast dagen efter första kontakt. Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet ska kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation.

Antalet aborter är enligt sverigedemokraternas mening alldeles för högt i flertalet av landets kommuner. Att antalet aborter kan minskas utan förändrad lagstiftning eller minskad valfrihet har visats i bland annat Norge, där en nationell handlingsplan i syfte att minska antalet aborter har inrättats. Sverigedemokraterna vill att liknande handlingsplaner skall upprättas i Sveriges kommuner. Sådana handlingsplaner kan till exempel innehålla preventivmedelskampanjer, ökad diskussion i skolorna kring betydelsen av ansvarsfulla relationer och de etiska aspekterna av abort, ökat kommunalt stöd till gravida kvinnor med sociala eller ekonomiska problem eller ökat stöd till organisationer och samfund som arbetar för att minska aborttalen. Sådana kampanjer skulle sannolikt också kunna bidra till att minska spridningen av könssjukdomar.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunens socialförvaltning ska ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår.


2. Allt arbete inom socialtjänsten ska genomsyras av respekt och empati i relation till klienten.


3. Försörjningsstöd (socialhjälp) ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet ska kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation.


4. Kommunen skall erbjuda kvalificerad rådgivning i svåra livssituationer.


5. Kommunen skall ha en väl utbyggd familjerådgivning utan långa väntetider.


6. Kommunen skall upprätta en handlingsplan i syfte att minska antalet aborter.


7. Verksamheter såsom resursteam och familjerätter bör även bygga in problemlösning och konflikthanterande verksamhet som komplement till den rådande modellen.

Omsorg och effektivitet i missbruksvården

Den som hamnat i ett missbruk klarar nästan aldrig att bryta det på egen hand. Snabb och kompetent hjälp är nödvändig för att bryta missbruk och för att återföra den drabbade till ett värdigt liv. Missbruk innebär ett stort personligt lidande för både den drabbade och dennes anhöriga. Dessutom medför ett fortlöpande missbruk enorma kostnader för samhället. Sverige är ett relativt rikt land och vi har råd att hjälpa våra missbrukare på ett effektivt sätt.

Kommunen bör gå samman med omgivande kommuner och landstinget för att etablera en beroendeenhet. Idag skickas många rakt ut på gatan efter akut avgiftning. Om man istället kommer till en beroendeenhet kan avgiftningen övergå i konkret missbruksbehandling på ett effektivt sätt. Kommunen ska erbjuda eget behandlingshem, alternativt skicka behövande klienter till externa behandlingshem. Kostnaderna för detta är höga, men kostnaden för att inte behandla missbruksproblem är ändå större.

Många missbrukare har så kallad dubbeldiagnos, det vill säga att man är psykiskt sjuk ovanpå missbruket. För dessa klienter krävs att särskilda boenden inrättas. Dessa människor hamnar annars oftast i misär på gatan. Detta är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige.

Sverigedemokraternas förslag

1. Missbrukare som söker hjälp ska erbjudas omedelbar behandling eller annan kvalificerad terapi.


2. Kommunen bör gå samman med omgivande kommuner och landstinget för att etablera en beroendeenhet.


3. Kommunen ska erbjuda eget behandlingshem, alternativt skicka behövande klienter till externa behandlingshem.


4. För missbrukare med dubbeldiagnos krävs att särskilda boenden inrättas.

Äldre- och handikappomsorg

Ur Sverigedemokraternas handlingsplan för äldreomsorgen:

Sverigedemokraterna kan inte acceptera att äldre skall sluta sina liv i social isolering eller att människor känner stark oro för att bli gamla på grund av brister inom omsorgen. Alla människor skall kunna åldras med värdighet. Den dag man får svårt att klara sig själv skall samhället gå in och erbjuda den hjälp som behövs, för att den äldre skall kunna fortsätta leva ett tryggt och meningsfullt liv. De äldre ska ha rätt att kunna bo kvar i sin invanda miljö, även om vård- och omsorgsbehov ökar, ingen ska tvingas till ett uppbrott från vänner och anhöriga.

Därför måste äldreomsorgen vara väl utbyggd med hemtjänst, hemsjukvård, nattpatruller, dagverksamhet samt ett rikt utbud av olika boendeformer. Till exempel gruppboende, vårdboende men även trygghetsboende som framför allt är till för att tillgodose de äldres sociala behov där ensamhet och isolering dominerar. En grundförutsättning för att detta skall bli möjligt är en ökad personaltäthet. De äldre i Sverige förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg.

Trygga boendeformer för alla

Alltför många äldre tvingas idag leva i ensamhet och isolering och en allt större del av vårdansvaret har av ekonomiska skäl lämpats över på de äldres anhöriga. Kraven och biståndsbedömningarna för att erhålla plats på särskilt boende måste bli mänskligare. Kvarboendeprincipen får inte bli ett kvarboendetvång som isolerar äldre i deras hem. Större hänsyn måste tas till det psykiska lidande som ensamhet och otrygghet skapar. För äldre över 85 år bör biståndsbedömningen för att erhålla plats på särskilt boende slopas helt.

För att minska trycket på de särskilda boendena och därmed också den kommunala ekonomin bör en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden ske, dit äldre som lider av otrygghet och social isolering, men som ändå inte anses tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla plats på särskilt boende, kan vända sig.

Sverigedemokraterna ser positivt på valfrihet och privata vårdformer, så länge de privata vårdgivarna lever upp till samtliga ställda kvalitetskrav. Vid upphandling av entreprenad inom äldreomsorgen skall kvalitet alltid gå före pris.


Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta. Matens kvalitet och tillagningssätt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Förekomsten av fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar skall inte förekomma inom äldreomsorgen. System där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen riskerar att leda till undermålig matkvalitet och hygien och stjäl framförallt mycket vård- och omsorgstid från patienterna. Målsättningen bör vara att maten skall lagas på plats på boendet så att de äldre kan känna doften från tillagningen och att ansvaret för inköp av råvaror och matlagning skall åläggas särskilt anställda och utbildade kockar eller kokerskor.

Äldre invandrare som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat förmågan att förstå och kommunicera på svenska skall om förutsättningar finns kunna få vård på sitt modersmål. Personalrekrytering till avdelningar för äldre invandrare som mist sitt andraspråk skall dock ske på basis av relevanta språkkunskaper och inte etnisk bakgrund. Behoven hos denna grupp av äldre invandrare skall inte få användas som ett rättfärdigande för att diskriminera etniska svenskar genom allmänna regler om etnisk kvotering och positiv särbehandling av invandrare, vilket ofta sker idag. Rätten att kunna förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare skall självklart också omfatta äldre svenskar. Invandrad äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper skall erbjudas kontinuerlig språkutveckling och kraven på kunskaper i svenska, svensk kultur och historia skall höjas vid nyanställning

En äldre- och handikappsombudsman skall finnas i kommunen och ha som uppgift att bevaka intressena för dessa grupper som ofta själva kan ha svårt att göra sin röst hörd samt att vara en opartisk instans för information, stöd och rådgivning till de äldre och funktionshindrade samt deras anhöriga. I kommunen kall även ett pensionärsråd, bestående av representanter för olika seniororganisationer, finnas. Detta råd skall ges insyn i alla beslut som rör äldre och ses som en central och tungt vägande remissinstans.

Införandet av sprinkler på äldreboenden bör uppmärksammas eftersom det kan i större utsträckning rädda liv på äldre än vanliga brandlarm. Detta har visat sig enligt räddningsverket då äldre oftast har svårt att röra sig. Detta gäller givetvis handikappade också. Vid nybyggnation byggs det med sprinkler som standard men på befintliga boenden finns det oftast inget sprinklersystem. Det finns numera på marknaden bra och prisvärda lösningar som är godkända så kostnadsfrågan borde inte kunna hindra dessa åtgärder.

I syfte att skapa en trygg omsorg skall kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregister vid nyanställning av personal inom dessa verksamheter.

Sverigedemokraternas förslag

1. För äldre över 85 år bör biståndsbedömningen för att erhålla plats på särskilt boende slopas helt.


2. Utbyggnad av trygghets- och seniorboenden skall ske.



3. Vid upphandling av vård- och omsorg skall kvalitet gå före pris.


4. Kommunen skall ha en äldre- och handikappsombudsman. Denna funktion ska vara fristående från ansvarig förvaltning.


5. Alla ska ha rätt att bo med den livskamrat man sammanbott med innan vårdbehovet uppstått. En så kallad parboendegaranti införs.


6. Kommunen skall införa godkända sprinklersystem i alla äldreboenden där det saknas.


7. I syfte att skapa en trygg omsorg skall kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregister vid nyanställning av personal inom dessa verksamheter.

Sverigedemokraternas förslag

1. För äldre över 85 år bör biståndsbedömningen för att erhålla plats på särskilt boende slopas helt.


2. Utbyggnad av trygghets- och seniorboenden skall ske.



3. Vid upphandling av vård- och omsorg skall kvalitet gå före pris.


4. Kommunen skall ha en äldre- och handikappsombudsman. Denna funktion ska vara fristående från ansvarig förvaltning.


5. Alla ska ha rätt att bo med den livskamrat man sammanbott med innan vårdbehovet uppstått. En så kallad parboendegaranti införs.


6. Kommunen skall införa godkända sprinklersystem i alla äldreboenden där det saknas.


7. I syfte att skapa en trygg omsorg skall kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregister vid nyanställning av personal inom dessa verksamheter.

Valfrihet och trygghet i hemtjänsten

Kommunen skall ha en väl utbyggd hemtjänst, som tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. Detta för att öka de äldres valfrihet och inflytande över sin omsorg och till exempel göra det möjligt för de äldre att en viss vecka välja bort dammsugningen för att istället få hjälp med matlagningen eller ha ett samtal över en kopp kaffe. Att inte veta vem som kommer på besök och ständigt behöva möta nya ansikten är en källa till oro och otrygghet för många äldre. Därför skall tjänstgöringsscheman delges brukarna i så god tid som möjligt och antalet personal som besöker varje äldre skall hållas till ett minimum.

För de äldre som inte längre kan laga sin egen mat bör målsättningen vara att dessa skall få sin mat tillagad i hemmet av hemtjänstpersonalen. I de fall detta inte är möjligt skall maten i alla fall vara relativt nylagad och varm. För att hålla nere ledtider, upprätthålla kvalité och näringsvärde samt minska miljöpåverkan skall maten lagas så nära brukaren som möjligt, till exempel av en utbildad kock eller kokerska på ett närliggande äldreboende. Fryst eller kyld mat som värms i mikrovågsugn skall inte få förekomma.

För att spara in tidsödande och kostnadskrävande resor till och från hemtjänstcentralen efter brukarnas nycklar bör samtliga kommuner snarast möjligt införa digitala låssystem som kan öppnas, till exempel med koder från en mobiltelefon som personalen alltid har med sig. För att minska risken för att skrupelfria ligor tar sig in hos äldre genom att uppge sig vara från hemtjänsten skall en särskild legitimation införas som hemtjänstpersonalen uppvisar innan de släpps in i bostaden.

Avgifterna för trygghetslarm ger sällan några större intäkter till kommunerna efter att adminstrationskostnaderna räknats av. För många äldre med dålig ekonomi kan dock dessa pengar ha stor betydelse. Då en trygg ålderdom efter ett liv i arbete skall vara en självklarhet bör denna och andra avgifter inom äldreomsorgen hållas så lågt som möjligt eller slopas helt.

Sverigedemokraternas förslag

1. Hemtjänst skall tilldelas i form av tid och inte i uppgifter.


2. Tjänstgöringsscheman skall delges brukarna i så god tid som möjligt.


3. Antalet personal som besöker varje äldre skall hållas till ett minimum.


4. De äldres mat skall vara nylagad och varm.


5. Digitala låssystem skall införas.



6. Hemtjänstpersonal skall ha särskild legitimation.


7. Trygghetslarm skall vara kostnadsfritt.

Friskvård och fallprevention

Fallskador bland äldre är något som orsakar ett stort mänskligt lidande och enorma kostnader för kommunerna och landsting och regionerna. För att motverka detta skall alla äldre över 75 år erbjudas ett kostnadsfritt hembesök där tips råd och hjälp ges för att minimera risken för fallolyckor. En fixartjänst skall finnas i varje kommun med uppgiften att hjälpa alla äldre över 65 år med enklare sysslor i hemmet såsom byte av gardiner och annat där risken för fallskador är stor. Tjänsten skall även innefatta en fallsäkring av hemmet genom borttagande av trösklar och mattkanter och installerande av halkmattor i badrummet. Som ett komplement bör även en liknande tjänst för utomhussysslor inrättas. Kostnadsfri friskvårdträning för äldre med inkluderade balansövningar har också visat sig kunna minska risken för fallskador samtidigt som det berikar de äldres sociala liv och bör därför finnas i samtliga kommuner.

En annan åtgärd som vid studier har visat sig kunna förbättra de äldres livskvalitet och hälsa är att de får ha djur i sin närhet. Därför bör en verksamhet med speciellt utbildade terapihundar som kontinuerligt besöker de gamla inom äldreomsorgen införas i kommunen. Stor hänsyn måste tas till allergiker och hundrädda.

För många äldre som drabbats av fallskador och vissa andra sjukdomar har hemrehabilitering, där ett rehabiliteringsteam tränar patienten i det egna hemmet, visat sig vara en ekonomiskt fördelaktig och effektiv metod för att återfå hälsan och livskvaliteten och bör därför införas i samtliga kommuner.

Sverigedemokraternas förslag

1. Varje kommun skall ha en fixartjänst med uppgiften att hjälpa alla äldre över 65 år med enklare sysslor i hemmet



2. Kommunen bör erbjuda kostnadsfri friskvårdsträning för äldre.


3. Kommunen bör erbjuda hemrehabilitering för äldre.


4. Kommunen bör erbjuda en verksamhet med terapihundar inom äldreomsorgen, men stor hänsyn måste tas till allergiker och hundrädda.

Frivillighet och anhörigvård uppmuntras

Frivilligorganisationer och andra volontärers insatser är viktiga resurser som måste tillvaratas. Klassmorfarsystemet har blivit en framgång inom skolan. Vi vill implementera samma system inom äldreomsorgen genom att införa äldrestödspersoner. Genom att utföra uppgifter som inte hör till vårdpersonalens arbete som att följa äldre med på promenad, läsa högt ur böcker och tidningar, ta sig tid till att lyssna samt sitta ned och prata, eller hjälpa till med alldagliga sysslor blir äldreomsorgen mer mänsklig och guldkantad. För att administrera denna verksamhet skall en volontärförmedling finnas dit kommuninvånare som vill göra en insats kan vända sig för vägledning och utbildning.

Merparten av all vård och omsorg av äldre personer ges av anhöriga. Många av de anhöriga är själva sjuka och skröpliga. Trots det väljer en stor del av anhörigvårdarna att inte utnyttja den hjälp som erbjuds dem. Orsaken till detta är att vårdtagarens behov inte har uppmärksammats i tillräckligt stor utsträckning och att stödet har varit alltför ensidigt inriktat på att befria den anhörige från vårdarrollen. För vårdaren är det dock mycket viktigt att vårdtagaren trivs och mår bra. Det är först då som de erbjudna insatserna innebär en riktig avkoppling.

För att korttidsboende, dagverksamhet, avlösning i hemmet och hemtjänst skall fungera som verkligt stöd för anhörigvårdarna krävs att tider anpassas efter anhörigvårdarens och vårdtagarens dygnsrytm och rutiner, exempelvis dagtjänst och hemtjänst med flexibla tider. De erbjudna aktiviteterna måste också anpassas efter individuella behov och önskemål så att vårdtagaren upplever samhörighet och gemenskap. De kommunala avgifterna för olika former av stöd skall hållas på en låg nivå. Kommunen skall dessutom bedriva uppsökande verksamhet. Brukarundersökningar skall genomföras kontinuerligt bland de äldre och deras anhöriga för att utröna hur dessa uppfattar den kommunala servicen och hur denna kan förbättras.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall ha en volontärförmedling.


2. Äldrestödspersoner skall finnas i kommunen.


3. Kommunen skall kontinuerligt genomföra brukarundersökningar bland de äldre och dess anhöriga.

En aktiv och meningsfull ålderdom

Det är viktigt att även de äldre som är friska och aktiva får sina behov och intressen tillgodosedda. Äldres kunskaper och erfarenheter bör tillvaratas i så hög utsträckning som möjligt och kontakt över generationsgränserna skall uppmuntras. Detta kan till exempel ske genom att ett nära samarbete upprättas mellan kommunens skolor och dagis och seniororganisationer och äldreboenden där man kontinuerligt besöker varandra, arrangerar gemensamma aktiviteter och utbyter erfarenheter och stöd.

Klassmorfarverksamheten i skolorna bör utökas och i sin roll som arbetsgivare bör kommunen verka för att lyfta fram de äldres värde på arbetsmarknaden. Man bör också stimulera äldre som närmar sig eller passerat pensionsåldern till att åta sig ett mentorskap för yngre medarbetare så att organisationen inte går miste om den kunskap och erfarenhet de samlat på sig under sin tjänstgöringstid. Kommunen skall ge stöd åt föreningar som arrangerar verksamheter för äldre och erbjuda mötesplatser och aktiviteter anpassade för seniorer.

För äldre med lite sociala kontakter och låg inkomst bör subventionerade lunchträffar erbjudas. Precis som ofta sker med resurssvaga barn bör kommunen, i samverkan med frivilligorganisationer, försöka ge sådana seniorer en möjlighet till miljöombyte och social samvaro genom att anordna vistelse för äldre på till exempel kommunala kursgårdar.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall ta initiativ till att upprätta samarbete mellan barn- och utbildningsverksamhet och äldreboenden och -organisationer.


2. Kommunen skall anamma och utveckla klassmorfarsystemet.


3. Kommunen skall verka för att de äldres värde lyfts fram på arbetsmarknaden.


4. De äldre skall erbjudas möjlighet till social samvaro, exempelvis sommarkollo.

Delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade

De funktionshindrade är ingen homogen grupp. Varje individ har olika förutsättningar och behov beroende på handikapp. Det finns en rad lagar som reglerar de funktionshindrades situation och som kommunen har att åtfölja. Inte minst har vi åtagit oss att år 2010 leva upp till FN:s standardregler för att tillförsäkra funktionshindrade möjligheten att kunna delta fullt ut i samhället. För att förverkliga detta skall kommunen ha ett handikappolitiskt handlingsprogram som skall upprätthållas och beaktas i samhällsplanering och lokala ordningsföreskrifter. Alla kommunala verksamheter berörs av denna målsättning.

Delaktighet och tillgänglighet skall vara grundläggande för kommunens handikappolitiska arbete. Kommunens information, hemsidor, verksamhet samt fysiska och pedagogiska miljö skall vara tillgänglig för människor med olika funktionshinder. Genom föreläsningar, temadagar och internutbildningar skall kommunen sprida kunskap om olika handikapp och de funktionshindrades situation.

ADL-funktioner är viktiga för att undvika passivitet hos den enskilde. Kommunen skall i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning utifrån den enskildes förutsättningar. Samverkan med brukare och anhöriga skall vara god. Stöd och service skall erbjudas anhörigvårdare.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall ha ett handikappolitiskt handlingsprogram, vars innehåll beaktas i verksamheten.


2. Kommunens information, verksamhet och fysiska miljö skall vara tillgänglig för människor med olika funktionshinder.


3. Kommunen skall etablera god samverkan med såväl brukare som anhöriga.


4. Kommunen skall erbjuda stöd och service till anhörigvårdare.


5. Kommunen skall i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning.


6. Genom föreläsningar, temadagar och internutbildningar skall kommunen sprida kunskap om funktionshinder.

Kultur och fritid

Ur Sverigedemokraternas principprogram:

Kulturen utgörs av den omgivning av självklarheter, minnen och föreställningar som vi lever i och som vi är med om att forma. Kulturen tar olika form genom tid och rum. De unika och olikartade identiteter som mänsklighetens olika folk och folkgrupper uppvisar är betingade av deras respektive kulturer. Kulturell mångfald är lika nödvändig för mänskligheten som biologisk mångfald för naturen. De skilda kulturerna är mänsklighetens gemensamma arv och bör erkännas och skyddas till allas gagn.

Kulturarv och folklig kultur

Ett av kulturpolitiken främsta syften är att stärka intresset för och kunskapen om svensk och lokal kultur liksom att slå vakt om de djupa värden som det kulturella arvet innehåller. Detta bidrar till att återskapa en gemensam identitet i vårt samhälle och underlättar dessutom assimilering av nytillkomna.

De ekonomiska anslagen till verksamheter som bevarar, främjar och vidareutvecklar det svenska och det lokala kulturarvet skall vara generösa. Varje kommun skall ha en särskild kulturarvsfond dit organisationer, föreningar och myndigheter skall kunna vända sig för att begära medel till verksamheter med kulturarvsfrämjande inriktning. Sådana insatser skall också premieras, till exempel genom utmärkelser och stipendier. Museer och bibliotek men också ideella hembygdsföreningar har en särskilt viktig roll i det kulturarvsfrämjande arbetet. Kommunen skall dessutom ha en aktiv roll som arrangör vid officiella högtider och ta ett särskilt ansvar för att det svenska nationaldagsfirandet ges en folklig profil.

Att varje kommun har ett folkligt och levande kulturliv är viktigt för Sverigedemokraterna. Bland annat behövs bibliotek, sevärdheter och upplevelser för framförallt barn och familjer samt allmänna samlingsställen för exempelvis dans och musik. Den kommunala musik- eller kulturskolan skall särskilt verka för att levandegöra kulturarvet, till exempel genom att erbjuda undervisning i folkmusik och gammeldans. I grundskolans gymnastik- och idrottsundervisning ska gammeldans premieras i de fall dans förekommer. Många gånger används dock kulturresurser till att finansiera smala, högst tvivelaktiga och inte sällan politiserade verksamheter. Sådan verksamhet skall givetvis kunna finnas för dem som är intresserade, men att med skattemedel främja kulturell verksamhet som den absoluta merparten av skattebetalarna inte har något intresse av att se eller till och med tar avstånd ifrån, anser vi vara felaktigt. Genom att utsätta en större del av kulturlivet för en marknadsmässig konkurrens ökar man medborgarnas inflytande över kulturlivets inriktning. Sverigedemokraterna anser därför att det kommunala stödet till all vuxenkultur bortsett ifrån biblioteksverksamheten och den kulturella verksamhet som bidrar till att lyfta fram det svenska kulturarvet och stärka den gemensamma identiteten i samhället, bör sänkas.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall ha en särskild kulturarvsfond.



2. Kommunen skall premiera kulturarvsfrämjande arbete.


3. Kulturarvet skall ha en framträdande plats i den offentliga konsten.


4. Kommunen skall ha en aktiv roll vid firandet av traditionella högtider.


5. Kommunens stöd till vuxenkultur bör sänkas.


6. Kommunalt kulturstöd ska inte gå till politisk eller politiserad verksamhet.


7. Den kommunala musik- och kulturskolan skall särskilt verka för att levandegöra det svenska och lokala kulturarvet.

Sverige i rörelse

Sverigedemokraterna ser sambandet mellan motion och folkhälsa. En mycket viktig del av folkhälsoarbetet är att människor uppmuntras att aktivera sig på regelbunden basis, särskilt barn och ungdomar. Idrottsrörelsen är en del av den svenska folkrörelsetraditionen och spelar som sådan en stor roll inte bara för människors hälsa utan även för demokratisk och social fostran och erbjuder dessutom en meningsfull och innehållsrik fritid fri från kriminalitet och missbruk. Särskilt framgångsrika idrottsföreningar och enskilda utövare kan sätta hemkommunen på kartan och bidrar på så sätt till den lokala tillväxten. Kommunen har mycket att vinna på att stödja det lokala idrottslivet, i stort såväl som smått. Tillgänglighet och mångfald vad gäller idrotts- och motionsanläggningar är centralt men också ekonomiska bidrag till projekt och löpande verksamhet är av vital betydelse. För att utveckla kommunen idrottsliv krävs samarbete mellan kommun, näringsliv och idrottsföreningar.


Spontanidrotten är ett viktigt inslag av våra ungdomars fritid och kommunen ska ha som målsättning att tillhandahålla de förutsättningar som krävs just för spontanidrott.

Utöver idrotten finns också andra behov av nöjen och rekreation för att fylla människors fritid med meningsfulla aktiviteter. Inte minst är det viktigt att människor får utökade möjligheter att samlas och umgås med varandra i sammanhang som berör just dem. Kommunen skall därför stödja föreningslivet generellt, i synnerhet sådan verksamhet som är riktad till barn och ungdomar. För att öka antalet ungdomar som söker sig till föreningslivet är det viktigt med ett brett utbud av aktiviteter.

Föreningar som erhåller bidrag skall garantera att verksamheten är drogfri. För att motverka fusk med kommunens föreningsbidrag är det viktigt att noggranna kontroller utförs och att allt misstänkt fusk polisanmäls.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall stödja det lokala idrotts- och föreningslivet.


2. Kommunens skolor bör i ökad omfattning prioritera friskvård och motion.


3. Kommunen bör skapa förutsättningar för spontanidrott.


4. Föreningar som erhåller bidrag skall garantera en drogfri verksamhet.



5. Allt misstänkt fusk med föreningsbidrag skall polisanmälas.

Miljö och natur

Ur sammanfattning av Sverigedemokraternas politik:

Sverigedemokraternas politik bygger på ett nationellt ansvarstagande, /…/ och ett ekologiskt medvetande.

Miljö för framtiden

Idag lever vi människor över våra tillgångar. Vi försämrar fortlöpande vår miljö genom vårt sätt att leva. Vi måste ställa om vår livsföring så att den bringas i balans med vad vår natur kan klara av. Grunden för allt liv är det naturliga kretsloppet och där vi måste ingå som en integrerad del.

Eftersom det personliga ansvaret för miljön är oerhört viktigt, bör kommunen regelbundet uppmuntra till miljövänligt leverne. Miljöarbetet och varje förändring måste utgå ifrån individens ansvar. Ingen förändring är möjlig utan allas gemensamma ansträngningar.

Människan är unik genom sin förmåga att lösa problem på ett intelligent sätt. Vi är inte herrar över naturen utan mänskligheten är en del av den, och vi måste handla därefter. Det är vår fasta övertygelse att vi kan skapa ekonomisk tillväxt, samtidigt som vi utvecklar ett uthålligt samhälle enligt kretsloppstänkande.

Kommunens verksamhet skall, i alla sina delar, genomsyras av kretsloppstänkande och omsorgen om allt levande omkring oss. Dock måste vi vara medvetna om att ett alltför fundamentalistiskt miljötänkande ibland kan vara kontraproduktivt. Om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas för konstruktivt miljöarbete.

Ett av de större miljöproblemen vi känner till idag är utsläppen av växthusgaser som orsakar uppvärmning av vår jord. Detta är ett globalt problem, men varje insats på det lokala planet är väldigt viktig. Miljön ska vara fri från ämnen som skapats eller utvunnits av människor och som hotar levande varelsers hälsa eller den biologiska mångfalden.

Livsmedel som odlas och framställs i närområdet har många gånger bättre smak, högre kvalitet och lägre miljöpåverkan än produkter som fraktas långa sträckor i lastbilar eller flygplan.

Alla kommunala beslut som kan ha någon form av miljöpåverkan bör föregås av en miljöprövning. Detta kan ske med hjälp av en miljöchecklista.

Ett bra sätt att premiera gott miljöarbete är att dela ut kommunala miljöpris.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall sätta ett mål för hur stor del av den totala energiförbrukningen som skall vara producerad från förnyelsebara energikällor. Kärnkraft är under överskådlig framtid en viktig del av det svenska energiförsörjningssystemet


2. Kommunen skall sätta ett mål för minskad energianvändning i bostäder och lokaler. Det kan ske genom effektivare energiutnyttjande och skall även innefatta minskning av andelen fossila bränslen.



3. Kommunen bör, för att spara energi och gynna miljön, se över möjligheten att utöka/använda fjärrvärme.


4. Kommunens egna fordon bör köras på icke-fossila bränslen.


5. Kommunen skall tillhandahålla kompetent energirådgivning.


6. Kommunen skall verka för att transporter i så hög grad som möjligt utförs på järnväg.


7. Kommunen skall ha en plan för utbyggnad av ett finmaskigt nät av cykelleder.


8. Kommunen ska inventera och övervaka de kemiska produkter som finns och används i kommunen.


9. Kommunen ska inventera och riskbedöma förorenade områden samt se till att respektive markägare upprättar och genomför saneringsplaner.


10. Kommunen ska eftersträva att handla livsmedel från närområdet i största möjliga utsträckning.


11. Alla kommunala beslut bör föregås av en analys av miljöeffekter, lämpligen genom en miljöchecklista.



12. Kommunen bör dela ut miljöpris till företag som miljöcertifieras eller ställer om till miljövänlig produktion.


13. Kommunen bör underlätta källsortering och återvinning så att invånarna stimuleras att ta ansvar.


14. Kommunen bör underlätta för uppförande av enskilda vindkraftverk.


15. Vid upphandling av kommunala tjänsteresor med flyg skall den ökade miljöpåverkan som resan orsakar alltid neutraliseras genom klimatkompensation.

Mark och vatten skall skyddas och vårdas

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, biologisk mångfald eller möjlighet till användning av mark och vatten. Sjöar, hav och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras livsmiljöer bevaras. Naturlig produktionsförmåga, kulturmiljövärden samt landskapets vattenhushållande funktion ska bevaras. Västerhavet, Östersjön samt deras kuster och skärgårdar ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Särskilt värdefulla områden ska skyddas.

Sverigedemokraternas förslag

De följande förslagen måste genomföras i samarbete med länsstyrelsen.

1. Mål ska sättas för minskning av utsläpp av kväve, fosfor och kväveoxider.


2. Kommunen bör verka för att värdefulla miljöer ges särskilt skydd i form av naturreservat eller naturskyddsområden.


3. Kommunen skall verka för att lantbrukens utsläpp minskar.

Ett fullgott djurskydd

Kommunerna har ett stort ansvar för att övervaka att djurhållningen sköts enligt vad lagen kräver. Vid upphandling skall djurskyddsaspekten beaktas. Både sällskapsdjur och lantbruksdjur skall behandlas väl.

Sverigedemokraternas förslag

1. Kommunen skall ha väl dimensionerade resurser för att kunna övervaka att djurskyddslagstiftningen följs.



2. Kommunen skall inte köpa varor, vars produktion inneburit att djur utsatts för onödigt lidande.